Detta inlägg kom ut senare än vad jag tänkt, men jag har inte riktigt vetat hur jag ska skriva det för att det inte ska bli för långt, Jag ska i alla fall ta det lite snabbt nu och kortfattat.

Kommer inte gå så djupt inpå det utan det mest ytliga då det är väldigt jobbigt för mig och min familj.

Det är såhär att Celle har en cysta i sitt ena framben, han har troligtvis haft den hela sitt liv, men enligt tidigare ägare har han aldrig haft något problem med det eller varit halt. Och vi ville inte förlora chansen på en sån underbar häst som han faktiskt är. i höstas/vintras blev celle lite halt och han kändes lite stel, vi åkte och kollade upp det och han reagerade på böjprov i kotan så han blev behandlad för kotledsinflamation. Denna behandling upprepades 2 eller 3 gånger, och sista gången var han så fin. Vi fick då börja sätta igång honom lite smått, och jag har verkligen tagit det jätte försiktigt och följt veterinärens ord. Han har varit hur fin som helst och inte visat något alls. Förren i torsdags efter ett toppen pass så började han halta igen. Precis som förra gången, det försvinner efter ett tag när han gått, och man ser inget när man börjar rida eller under passet, han går så himla bra. Vi har då börjat fundera på om det kan vara cystan som spökar tyvärr. Och skulle det vara så vet jag inte hur prognosen/ konvalecenten ser ut. Men vi ska till Jonas Tornell landslags veterinären nästa måndag, som tur är har vi honom nära. Och hoppas kunna få ett svar och klarare bild i hur allt ligger till. 
Därför har jag inte ridit och kommer inte kunna rida Celle något förren vi varit där och fått svar. Vi kommer skritta ut några dagar i veckan bara. Därför blev det heller ingen tävling i helgen och därför har uppdateringen varit låg. Det känns så himla tråkigt att detta hänt just nu då jag inte haft Celle så längre, och vi ville så himla gärna ta vara på vårt sista junior år. Men Det blir inte alltid som man tänkt sig.

 

Så därför vet jag inte nu hur jag ska göra med bloggen, jag brukar ju mest skriva om hästarna, Men det känns så himla tråkigt att behöva lägga ner bloggen igen, så jag funderar på om jag ska börja skriva lite mer om mitt vardagsliv, och livet utanför hästarna nu när jag inte kommer rida så mycket. 

Sen kommer jag ju såklart börja rida Daven lite mer igen och kanske ut och tävla lite mer med honom så lite häst kommer det ju ändå att bli.